Arbetsskorguider

Krav på skyddsskor

Det finns krav på att använda rätt arbetsskor på vissa arbetsplatser och i vissa yrken, t ex truckförare och vid arbete med motorkedjesågar. På t ex bygg- och anläggningsarbeten, hamnarbete och bergarbete ska man använda skyddsskor om det inte är helt uppenbart onödigt. Även arbeten som inte direkt kräver skyddsskor kan ändå ha behov av detta. För att välja rätt typ av skor måste man först ta reda på vilka förhållandena är där skorna ska användas. Därför behöver man göra en riskanalys. Arbetsgivaren är skyldig att avgöra om arbetet kräver personlig skyddsutrustning, som t ex skyddsskor.

Skyddsskokategorier

Olika skyddsskor har olika skydds egenskaper. Skorna märks så att det framgår vilka risker de ska skydda mot. Vissa provningar är obligatoriska (s k baskrav), andra är frivilliga. Skyddsskor är indelade i tre kategorier utifrån deras skydds egenskaper: Skyddsskor (märkta med "S") har en skyddståhätta som vid provning ska tåla en anslagsenergi på 200 J och ett tryck på 15 kN. Utöver baskraven som omfattar alla skyddsskor oberoende av skokategori, kan skorna även uppfylla andra krav som användaren ställer, s k frivilliga krav. Lätta skyddsskor (märkta med "P") är försedda med skyddståhätta som vid provning ska tåla en anslagsenergi på 100 J och ett tryck på 10 kN. Utöver bas-kraven kan skorna även uppfylla andra krav. Yrkesskor (märkta med "O") saknar skyddståhätta men uppfyller de gemensamma baskraven som omfattar kategorierna skyddsskor. Skorna kan även uppfylla andra frivilliga krav.

Skyddsklasser

Skyddsskor indelas i olika klasser (klass I och Il) beroende på skomaterial.

• Klass I-skor är tillverkade i läder eller textila material.
• Klass Il-skor är tillverkade i gummi eller polymera material.

Kategoribeteckningarnas betydelse och olika skyddsegenskaper hos skor av klass I och Il

Att välja rätt arbetsskor

När man ska välja skyddsskor utgår man från de tre skokategorierna, skyddsskor, lätta skyddsskor och yrkesskor. Skyddsskor märks "SB" vilket innebär att skon utöver motstånd mot kraftiga slag även uppfyller baskraven för skyddsskor. Lätta skyddsskor märks med "PB" och yrkesskor med "O". Därutöver kan skyddsskor testas för fler skyddsegenskaper, som då är frivilliga. En lätt skyddssko med kategoribeteckningen "PB, N" uppfyller utöver baskraven även kravet för antistatiska skor. De skor som uppfyller en viss kombination av frivilliga krav (tilläggskrav) ges en tilläggssiffra (1-5) efter kategoribokstaven (S, P eller O). "Lätta skyddsskor" och egenskapen "spiktrampskydd" märks med samma symbol (P).

Passform och vikt

Om skorna inte passar kan det bero på lästens utformning. Den anställde bör därför få prova skor med olika läster, helst av olika fabrikat eftersom passformen brukar skilja mellan olika tillverkare. När man klättrar och går mycket är det viktigt att skorna är så lätta som möjligt.

Halkmotstånd

Grovt sulmönster är oftast det bästa när det finns risk för halka. Materialet i sulan är också viktigt. Hårda material har sämre halk egenskaper än mjuka. Vissa material kan dessutom bli hårda i olja och då har de sämre grepp. Det finns ännu inga standardiserade metoder för att mäta halk motstånd, men de kommer. Tills dess bör man vad tillverkaren rekommenderar.

Böjlighet

Om man ofta står på knä i arbetet är det viktigt att skorna är så böjliga som möjligt. Man får inte utesluta skor med stålhätta om det är ett nödvändigt skydd.

Fothygien

Skor av hög skyddsklass är ofta varmare än enklare skor. Att gå med varma skor hela dagar ger lätt dålig lukt. Byt därför om till luftigare skor så fort som möjligt.

Typer av skyddsskor

För att få bättre förståelse för skons utformning visas här principen för hur en skyddssko och skyddsstövel är uppbyggd och de delar som ingår.

Elektriskt ledande skor

För att minimera elektrostatisk uppladdning och snabbt leda bort laddning (t ex vid sprängämneshantering) bör man använda elektriskt ledande skor, men bara om det inte finns risk för urladdning från elektrisk apparatur eller för att utsätta någon för elektriska stötar. Därför är dessa skor absolut ledande - de har en övre gräns för elektriskt motstånd på 100 kQ när de är ny tillverkade. Vid användning kan det elektriska motståndet i skon förändras kraftigt genom att skon böjs när man går och genom nedsmutsning av sulan. Därför måste man kontrollera att skon kan leda bort uppladdning under hela sin livslängd. Det elektriska motståndet bör kontrolleras regelbundet på plats. Provningen bör ingå som en del av det olycksförebyggande program som ska finnas på arbetsplatsen (se AFS 1996:6). Om skorna används där sulan kan smutsas ner av ett material som kan öka det elektriska motståndet så måste man kontrollera att de elektriska egenskaperna inte försämrats innan man går in på det "farliga" området.

Antistatiska skor

Om det finns risk för elektrostatisk uppladdning ska man använda antistatiska skor. Skorna ska leda bort elektrisk uppladdning som kan orsaka gnistbildning vid arbete med t ex brännbara gaser eller där det kan finnas risk för elektriska stötar, t ex arbete med elektriska apparater eller strömförande ledning. Men man ska komma ihåg att antistatiska skor bara ger elektriskt motstånd mellan fot och golv och därför inte kan betraktas som ett fullständigt skydd mot elektrisk ström. Det är därför nödvändigt med ytterligare åtgärder om man inte helt kan undanröja risken för elektriska stötar. Antistatiska skor bör inte ha ett elektriskt motstånd lägre än 1 000 M ohm under skons hela livslängd. Ett värde på 100 k ohm har fastställts som lägsta värde på elektriskt motstånd för en ny sko, för att skon ska kunna erbjuda ett visst skydd mot farlig elektrisk stöt eller gnisttändning från en defekt 250 volts elektrisk apparat. Skorna kan dock ibland ge för lite skydd så ytterligare skyddsåtgärder måste vidtas.

• N =Newton, måttenhet för kraft
• Ohm = anger elektrisk resistans - det elektriska ledningsmotståndet
• K ohm = kilo ohm = 1 000 ohm
• M ohm = Mega ohm = 1 000 000 ohm
• J = Joule, är en grundläggande enhet för energi
• Polymera material = i detta sammanhang avses material som framställts på konstgjord väg, som t ex konstgjort gummi och olika plaster
• Vulkaniserad = härdad

Det elektriska motståndet hos antistatiska skor kan minska genom smuts och fukt och när de böjs när man går. Skorna ger inget skydd om de används i våt miljö. Därför måste man kontrollera att skorna har kvar sin förmåga att avleda antistatisk uppladdning under hela skons livslängd. Det är bra om motståndet regelbundet kan kontrolleras på plats. Om skorna används där sulan kan smutsas ner av material som kan påverka skornas antistatiska egenskaper så måste användarna, innan de går in på området, först kontrollera att skorna har kvar Sina elektriska egenskaper.

Sågskyddsskor

För arbete med handhållen kedjesåg behövs skyddsskor. Följande information ska lämnas av tillverkaren. Ingen personlig skyddsutrustning kan garantera ett hundraprocentigt skydd mot sågning vid arbete med handhållen kedjesåg. Trots det är det möjligt att utforma skyddsutrustning med ett visst skydd. Tre sätt att ge skydd är:

1. Att kedjan glider vid kontakt, så att den inte skär in i materialet
2. Att fibrer stockar sig och dras av kedjan in i kedjehjulet vilket blockerar kedjerörelsen
3. Att kedjan bromsas genom användning av fibrer med högt motstånd mot genomsågning som absorberar rotationsenergin och därigenom reducerar kedjans hastighet.

Ofta kan mer än en av punkterna användas. Det finns fyra klasser av skor som återger olika nivåer av motstånd mot kedjesåg. För närvarande kan endast skodon av klassificering Il prestera den högsta nivån. I vissa arbetsmiljöer och vid vissa arbetsförhållanden kan skodon av klass I vara att föredra av ergonomiska skäl.

Märkning av skyddsskor

Skyddsskorna ska CE-märkas för att visa att de är typgodkända. Dessutom ska skorna märkas med information om:

• storlek
• tillverkarens varumärke eller annan identifikation
• tillverkarens typbeteckning
• tillverkningsdatum (minst kvartal och Sr)
• tillverkningsland
• nummer på aktuell EN-standard
• kategoribeteckning och symbol för eventuella andra
• skyddsegenskaper

Märkningen ska göras tydlig och varaktig genom prägling eller in märkning. Observera att EN-märkningen är obligatorisk för skyddsskor:

• EN 345 - skyddsskor
• EN 346 - lätta skyddsskor
• EN 347 - yrkesskor

Skötselråd

När det gäller elektriskt ledande skor, antistatiska skor och skor med sågskydd är det viktigt att man noggrant följer den information som följer med vid köpet. Skapa därför rutiner på arbetsplatsen för de kontroller och övriga åtgärder som krävs.

Skor med mönstrad slitsula

Det är viktigt att rengöra skor med mönstrade slitsulor så att inte de halk hämmande egenskaperna försämras. Golv där skorna ska användas bör hållas rena. Skor med slitna sulor ska kasseras.

Kassering

Skor som skadats genom yttre påverkan, t ex genom slag, nötning eller frätande ämnen, ger inte längre samma skydd och ska därför kasseras. Slitna skor och skor med deformerad skyddsstålhätta ska alltid kasseras. Undantag kan göras för t ex elektriskt ledande skor om den elektriska ledningsförmågan avtagit men om skon i övrigt uppfyller skyddskraven. Skon kan eter ommärkning användas i annan lämplig verksamhet. Arbetsgivaren har ansvaret för att ommärkning av skon sker och att denna är riktig.

Lagerhållning

Man bör ha ett lager av skyddsskor på arbetsplatsen. Gamla skor ska omedelbart kunna ersätttas med nya skor.